Nu ska vi prata om konsumentmakt. Finns den? Isåfall, var hittar man den? Och hur tar man den i bruk?
Det har talats länge om konsumentmakt. Vissa undrar när den kommer, andra menar att den redan har vuxit sig så stark att fler och fler ljusskygga företag tvingas till reträtt. Hur det än ligger till drivs vi till att blir mer kritiska och i allt högre grad lita på vänner och självvalda ombud för att bättre orientera oss i den kommersiella världen och fatta bra beslut.
ånga känner sig lurade på varor och tjänster och upplever att de inte har någon makt att sätta emot. Skälet till det är att bedrägerierna ökar för att superkapitalismen får ett allt starkare grepp om världen. Det uppstår i övergången mellan den gamla, tröga industrialismen och det nya relationssamhället. Och ja, det är verkligen ett övergångsfenomen eftersom det mesta talar för att allt transparensen ökar, att vi blir klokare, vilket i längde innebär att företagen inte kommer att ha råd att bluffa sig fram. För ju mer samhället formas av nätverkstänkande, baserade på kraven på mer äkthet, ärlighet och intimitet, desto mer kommer konsumentinflytandet att växa. Vi som arbetar med varumärken vet att det är dit utvecklingen styr.
Men misströsta inte, det finns det information som gör konsumenten starkare. Några utnyttjar sin journalistiska mediemakt medan andra drar nytta av sina nätverk och brinnande vilja över att få upprättelse. Tillsammans bildar de en samling av många små förbannelser som med tiden kan skapa en snöbollseffekt som kan skrämma även de girigaste till vanlig hyfs.
e mest kända och inflytelserika är konsumentprogrammen på TV, där du kan du få upp ögonen för en hel del skumt som försigår både här hemma och ute i världen. Tv4 visar som bekant Kalla fakta vars avslöjande nyligen mycket väl kan få hela Australiens ullindustri att kollapsa. SVT visar Uppdrag granskning som avslöjade ICAs köttskandal, samt naturligtvis konsumentprogrammet Plus, som uthålligt informerat oss om kommersiella avigheter under tjugo års tid.
Råd & Rön är Konsumentverkets tidning som publicerar den oerhört effektiva Svarta listan. Den täcker in de flesta branscher och tar upp företag som vägrat följa Allmänna Reklamationsnämndens beslut.
En annan intressant, men inte helt oomtvistad publikation är Livsmedelsverkets egna svarta lista som listar varor som inte får säljas på grund av att de innehåller för höga halter av bekämpningsmedel. Sådana varor får bara säljas efter att de anmälts och undersökts av myndigheten ifråga. På dess lista får vi bland annat veta att italienska bordsdruvor som ägs av KA Bergander, och levereras av Lucas San Fernando di Puglia, inte får säljas i Sverige eftersom man har upptäckt för höga halter av det farliga ämnet Metomyl.
Vidare är Sveriges Konsumenter i Samverkan en organisation som arbetar för att öka konsumentinflytandet och respekten för konsumenternas roll i samhällsutvecklingen. Den står fri från inflytande från handel, producenter och politiska organisationer, och ägs av bland annat föreningen Konsument-Forum, vilken är medlem i den mäktiga organisationen Consumers International (CI), som för övrigt nyligen avslöjat världens sämsta företag ifråga om brott mot de internationella konsumenträttigheterna.
n av dessa är Coca-Cola, därför att det fortsatt att sälja vattenmärket Dasani, som visat sig vara tappat på flaska från lokala vattenkranar, vilket företaget också har erkänt. Ett annat företag är Kellogg’s, för att de säljer frukostflingor som innehåller för höga halter av socker och salt till barn, och till sin hjälp stoppar de paketen med kända figurer (som t.ex. Shrek). Sedan har vi leksaksjätten Mattel (Barbie), vars Kinatillverkade leksaker innehåller farliga halter av bly. Företaget vägrar dessutom återkalla 21 miljoner produkter trots beslut, därtill försvårar det utredningar och förhalar den amerikanska kongressens förhör. Det fjärde företaget är det japanska läkemedelsföretaget Takeda Pharmaceuticals, som utnyttjar luckor i den amerikanska lagstiftningen. De må väl vara hänt, tänker du kanske, men i det här fallet blir det extra känsligt eftersom företaget vänder sig direkt till barn i sin reklam. Och det är inte plåster med roliga gubbar de säljer, utan sömnpiller – trots hälsovarningar från läkare.
Finansportalen är en utmärkt länksamling över personer som skriver om sina dåliga erfarenheter på sina egna hemsidor. Här kan du bland annat läsa om Börsofferjouren som verkar för att personer som behandlats illa av banker och fondkommissionärer ska få upprättelse. Här finns också information om vart du kan vända dig om du råkat ut för någon form av konsumentorättvisa.
Hyresgästföreningen har en hemsida med namnet Hem & Hyra för frågor om bostadsfrågor. Här svartlistar man usla värdar över hela landet. Den som bor i Malmö kanske är intresserad av att veta att Douglas Hyttenbergs fastighet på Törnkärsgatan 6 har blivit satt under tvångsförvaltaltning fram till augusti 2010, bland annat på grund av trasiga lås, dåliga fönster, brister i elsystemet. Liksom Ingrid Jonason, ägare till fastigheten på Drottninggatan 33B i Västerås. Även den fastigheten är satt under tvångsförvaltning fram till januari 2010.
edan har Pricerunner en egen lista som tar upp företag som är misstänkta blufföretag, eller som har gått i konkurs eller upphört med sin verksamhet. Där kan man bland annat få reda på att Tiara of Sweden, som säljer dataminnen, har gått i konkurs, samt att ett företag med namnet Teknikboom.se har avslöjats som bluff.
Slutligen vill jag påminna om tidningen Dina Pengar som drivs gemensamt av Dagens Industri och Expressen. Hemsidan skriver om privatekonomiska frågor som boende, bilar, resor, prylar, försäkringar och hushållsekonomi, samtidigt som den bevakar de stora affärshändelserna. Intressant är den ständigt uppdaterade svarta listan över fastighetsmäklare som varnats av Fastighetsmäklarnämnden under det senaste året.
Här får vi till exempel veta att Thomas Johnsson i Stockholm har avregistrerats som mäklare efter upprepade förseelser under lång tid. Att Ingeborg Svensson i Malmö har varnats eftersom hon har, som det heter, slutit avtal som inte är förenliga med god fastighetsmäklarsed. Och att Tobias Malmström i Stockholm har gjort sig skyldig till att ha »glömt« att ta upp en pantsättning i en bostadsrättsbeskrivning och därmed brutit mot en regel i fastighetsmäklarlagen.
Det är en hård värld därute. Men den blir faktiskt bättre undan för undan. Tills dess, värna om konsumentmakten. Klaga när du upptäcker fel. Skydda dig. Och håll dig underrättad.


{ 4 comments… read them below or add one }
Det konstiga med konsumentmakten är att den bara verkar fungera ibland. Australiens fårfarmare har fått problem till följd av ett reportage i svensk TV. Men ICA har inte lidit någon synbar skada av köttfärsavslöjandet utan ökar t o m med sin vinst till trots.
En aspekt av det goda företagandet är självklart att man inte tillverkar och säljer farliga eller tvivelaktiga produkter. Det känns som ett tröskelkrav för att överhuvud taget få vara med och leka. Ett annat är det etiska förhållningssättet, dels till sina leverantörer, dels till kunderna. Men riktigt intressant blir det först när ett företag får deklarera sina moraliska förehavanden.
Du har rätt lord, det blir intressant när god moral lönar sig även gentemot skattemyndigheterna. Men stora hjul är redan i rullning och ämnet verkar vara ständigt aktuellt på World Economic Forum i Davos, där världens ekonomiska makthavare träffas för att diskutera vart världen är på väg.
Vad ICA beträffar är jag inte så säker på att köttskandalen inte har åsamkat märket någon skada. Jag har i alla fall sett mätningar som visar på det. Dessutom tror jag inte att all irritation syns. ICA skiljer sig från många andra märken genom att företaget har ett slags lägesmonopol för många. Men det menar jag att vi tenderar att åka dit det är närmast och mest bekvämt att handla. Jag har inget bra alternativ där jag bor, så jag knyter näven i fickan och gnisslar tänderna varje gång jag känner mig tvungen att åka till ICA Maxi. Men idag är jag betydligt mer på min vakt och drar mig inte för att agera misstänksam och jobbig kund.
Jag tror att du kläckte det där. Monopolfaktorn är kanske den främsta förklaringen. Se på Disney och hans bomullsplantageliknande inställning till arbetskraften som varade i många decennier. Den kanske fortfarande finns kvar. Eller GP:s särställning i Göteborg. Eller DM och Resumé i reklambranschen. Inom ett mono- eller oligopol väljer man inte det bästa utan det minst sämsta. Och livsmedelshandeln är bara ett exempel.
Sturebadet säljer presentkort utan att upplysa köpasren att de bara gäller 2 år.
Försöker man nyttja sitt tillgodohavande efter utgången
får man ingen som helst ersättning.
De stjäl pengaren och anser sig själva ha rätt till dem
utan att ha lämnat någon prestation i utbyte.
På presentkortet som köparen allstå inte ser står det förvisso att det gäller 2 år, men det betyder ju inte
att de har rätt att behålla köpeskilliingen.
Smart i affärsidé ? Så länge vi konsumenter inte ryter
till så fungerar det tydligen.
Ett flat konumentverk vågar inte helle reagera mot
det uppenbart omoraliska.