Vilket är ditt psykologiska temperament?
örr studerade vi konsumenten på ytan. Vi tittade på kön, ålder, inkomst och andra demografiska data. Nu räcker det inte längre. För att förstå och attrahera konsumenten blir det allt viktigare att lära känna konsumenten på djupet. Vi letar efter mening, åsikter och drivkrafter. Och som kreatör är jag intresserad av att veta mer om den jag ska kommunicera med, eller mer rätt: vem jag ska försöka inleda en passionerad livslång relation med. Men hur gör man för att hitta den kunskapen?
Fokusgrupper har varit på modet länge. Mest för att de är billiga och lätta att använda i beslutsfattandet, men mer nyttiga för inspirationen än för de sanna insikterna. Det visar sig nämligen att folk inte säger vad de känner, dels av psykosociala skäl, men framförallt för att de inte vet. En stor mängd forskning visar nämligen att det mesta som rör sig inombords är vi faktiskt inte medvetna om.
I en perfekt värld – åtminstone för mig – finns det ett idealt sätt att bedöma såväl varumärken som målgrupper, och för att föra dem närmare varandra. Det är en metod som påminner lite om match-making och som består av tre steg: 1, Psykologisk klassificering enligt Myers-Briggs och David Kersey. 2, Dramaturgisk beskrivning enligt Margareth Mark och Carol S Pearson. Och 3, indelning i relationssort enligt Susan Fournier. Det fina är att de mer eller mindre utgår från samma källor: nittonhundratalets stora gigant inom psykologin, Carl Gustav Jung. De två senare stegen har jag redan berättat om i andra inlägg, nu tänker jag berätta om det första steget.
avid Kerseys typologi är en utveckling av Myers-Briggs, som i sin tur hämtade sin inspiration från Jung. Kerseys och Myers-Briggs metoder är mycket tillförlitliga har varit i bruk på likartat sett sedan 1920-talet. Det hela går ut på att man söker svar på fyra frågeställningar: Var hämtar du energi? Hur samlar du information? Hur fattar du beslut? Och hur lever du ditt liv?
Verktyget är noga utformade personlighetstest. På ytan ser allt väldgt enkelt ut, det handlar om åtta bokstäver som delas in i fyra grupper med två motsatta betydelser. Den första frågan, »var hämtar du energi?« ger två alternativ: E = extrovert (du får energi i sällskap av andra människor), eller I = introvert (du hämtar energi inifrån dig själv). Den extroverte känner sig till exempel berikad i sällskap av andra människor och har vanligen stort umgänge.
Den andra frågan, »hur samlar du information?«, ger de två alternativen: S = sensoring (du ser träden, inte skogen, vilket betyder att du är observant på detaljer) eller N = iNtuition (du ser skogen, inte träden, vilket betyder att du ser helheten först). På frågan vad klockan är blir svaren typiskt olika. Den »sensoriske« svarar 14.32. Den intuitive svarar att det är dags att gå.
Den tredje frågan, »hur du fattar du beslut?«, leder fram till de två alternativen: T = thinking (rationell och logisk) och F = feeling (föredrar harmoni framför tydlighet). »Tänkaren« är mer beslutsam än empatisk och »kännaren« är empatisk och anklagas ofta för att ta saker och ting för personligt.
Den fjärde frågan, »hur lever du ditt liv?« handlar om hur man förhåller sig till världen i stort. J =judging (srukturerad och organiserad) och P = perceiving (spontan och anpassningsbar). Den förste håller god ordning och har alltid bra översikt, medan den andre är kreativ, spontan och ständigt öppen för förändringar.
aran med att beskriva psykologiska typer är att man lätt hamnar i stereotyper. Men den här metodiken går mycket djupare än ytan ger sken av och förklarar att det inte existerar några personlighetstyper som är bättre än andra, utan visar att alla har både fördelar och nackdelar.
De åtta bokstäverna ger fyra grundtemperament och totalt sexton olika personlighetstyper. Jag tänker presentera de fyra temperamenten först och beskriva de sexton personligheterna i ett kommande inlägg. Jag hämtar stora delar från Mattias Östmars blogg PRfekt. (Det är värt ett besök för han är ifärd med att utveckla ett svenskt, psykografiskt bloggresearchverktyg som låter dig analysera vilken personlighet som dominerar din målgrupp, vad de pratar om, var och på vilket sätt.)
De fyra temperamenten är utvecklade av David Kersey med utgångspunkt från Myers-Briggs typologi. De utgör grundkonstitutionen i psyket. Utifrån denna basritning byggs en psykologisk karaktär, ungefär som en strategi ligger till grund för en rad taktiskta exekveringar. Temperamentet grundläggs tidigt i våra liv och är alltså psykets riktning.
De fyra temperamenten delar in mänskligheten i fyra typer: Strateger (NT). Idealister (NF). Väktare (SJ). Improvisatörer (SP). De utgör också de dramaturgiska karaktärerna i Wizard of Oz, där lejonet letar efter sitt mod. Där Dorothy hade kommit på villovägar och därför sökte sig tillbaka till tryggheten i sitt hem. Där plåtmannen letade efter sina känslor, för utan hjärta, resonerade han, kan man inte älska. Där fågelskrämman kände sig dum eftersom han saknade hjärna. Tillsammans vandrade de till Smaragdstaden för att söka hjälp av the wizard, för att finna sina sanna jag som strategen, idealisten, väktaren och improvisatören.
Strategerna, (NT) är de sanna tänkarna i ordets ursprungliga bemärkelse. De är ständigt sysselsatta med att studera, systematisera och bedöma idéer. De är särskilt förtjusta över att analysera abstrakta idéer på logiskt sätt. Introverta strateger kan ägna så mycket energi åt sina tankar att de helt glömmer bort både världen och den egna kroppen. Utåtriktade strateger lägger istället sin energi på att strukturera upp andra människor, eller tillvaron i stort. Strateger är också ofta mycket intresserade av ord och språk. De är mästare på alfapet eller kunskapsspel, och ofta riktigt jobbiga för andra genom att ständigt göra hårfina distinktioner mellan ord eller idéer. Det som framförallt driver strateger är möjligheter. De kan därför ofta framstå som lite i det blå eller att försjunka i sig själva. Vill du få en strategs uppmärksamhet pröva då att säga något i stil med: »Hm, det här var verkligen ett svårt problem…«.
Idealister är framförallt intresserade av människor och relationer, men på ett abstrakt plan. De blir ofta präster, psykologer eller politiska förkämpar för bättre världar. Mahatma Gandhi är den kanske mest kända idealisten. Moral och andlighet är särskilt viktiga dygder. De är ofta entusiastiska och fantasirika och mår som allra bäst när de får möjlighet att hjälpa andra människor att utvecklas. Vill du få en idealists uppmärksamhet, pröva att utbrista: »Vilken inspirerande person, titta vad hon gör!«. Idealister använder ofta ord som »rättvisa«, »dröm«, »själ« eller »harmoni«.
Väktarna kan kallas för samhällets stöttepelare. De övervakar att människor och ting är på sin rätta plats och befiiner sig inom den föreskrivna normen. På ett sätt är väktarna därför »traditionell« i den bemärkelsen att de är de som upprätthåller traditioner, ritualer och normer. De uppfattas ofta som pålitliga, lojala, metodiska och praktiska. Väktarna kan sägas vara de som administrerar samhället. Många väktare drömmer om att klättra uppåt till en ansedd position i en etablerad organisation snarare än att uppfattas som individuella och unika. Väktare värdesätter andra människors åsikter högt och är oftast mycket medvetna om vilka som passar in och vilka som inte gör det. Vill du ha en Väktares uppmärksamhet pröva att krydda ditt språk med ord som »beprövat«, »förnuftigt« eller »succé«. Väktare använder ofta ord som beskriver andra människors position i flocken såsom »duktig«, »känd« eller »framgångsrik«.
Improvisatörer. Keirsey kallar den här typen för artisans eller hantverkare. De är naturligtvis metaforer, även om många människor av den här personlighetstypen är mycket skickliga på att skapa med händerna. Men framförallt är dessa människor bra på att lösa praktiska problem. Det gör dem mycket lika strategen, som däremot brukar föredrar mer abstrakta problem. Improvisation och kreativitet tillhör de stora talangerna. De tar vad som finns till hands och lyckas oftast sno ihop nånting som fungerar när de ställs inför ett problem. Improvisatörerna värderar sinnlig njutning högt. De har förmågan att smälta in bland andra människor väl, så bra faktiskt, att de kan framstå som sociala kameleonter. De har lätt för relationer och att bli omtyckta av andra människor genom att spegla dem, vilket kan göra dem till framgångsrika försäljare. Vill du ha en improvisatörs uppmärksamhetpröva att säga: »Det här var kul, det måste du testa!«. Improvisatörerna strör ofta ord omkring sig som beskriver upplevelser, »skönt«, »gott« och »häftigt«.
Godnatt, från en trött, men klockren NF.
- Den forntida strategen Lao-Tse.
- Ett lösenord för framtiden: Fifty-fifty.
- Åtta bokstäver visar vem du är.
- Kärnvärdesproblematik.
- Hundstrateger och kattkreatörer.