Om politiker, sanning och moral.
tt politiker (och reklamare) ofta hamnar lägst på trovärdighetsskalan i undersökningar är inget nytt. Här är en historia som kanske förklarar varför det är så illa. Då och då besöker jag en sajt vid namn This is true för att få lite verklighetskontakt. Och där fann jag ett riktigt lågvattenmärke när det gäller politiska kampanjmaterial och politiker i synnerhet.
När borgmästarinnan Becky Miller skulle starta sin kampanj för att bli återvald hände det sig att någon journalist på Dallas Morning Star ifrågasatte hennes cv. I hennes kampanjmaterial kunde man läsa att hon hade studerat vid Western Kentucky University, men universitetet ifråga hade inga uppgifter om henne. Hon hävdade vidare att hon varit körsångare bakom Linda Ronstadt och Jackson Browne samt förlovad med Eagelssångaren Don Henley (tala om politiskt relevanta meriter!).
Att kändisarna förnekade att de kände till hennes namn, verkade inte skaka Becky Miller. »De måste ha misstagit sig«, sa hon. »Jag kanske hade ett annat namn«, föreslog hon som skäl. »Det tänkte ni inte på, eller hur?«
Millers kampanjmaterial stod också att hennes bror blev dödan i Vietnamkriget. Hennes far, Edward Sampson, förnekade detta bestämt och berättade att hans son fortfarande är i livet och bor i Maryland. På detta svarade Miller att hennes far lider av Alzheimers sjukdom. Och som följd av detta kan han inte, enligt hennes egna ord »inte minnas morgondagen«.
Reportrarna fann hennes bror, som dock avböjde att kommentera historien. En sak var dock sann: det fanns en menig soldat vid namn Randolph Sampson, som dog i kriget, men han var svart. När Becky Miller fick höra detta förklarade hon att det var fel bror; hon hade en annan bror som inte var hennes blodsbroder. Hans namn ville hon inte säga.
Folket var inte särskilt imponerad över hennes förklaringar och förnekanden, så det kom inte som någon större överraskning att hon förlorade valet.
Becky Miller tycks själv inte inse att hon förlorade på grund av sin lögner. Istället är hon arg. Arg för att folk lägger sig i hennes privatliv. För det, menar hon, har inget med hennes jobb som borgmästare att göra – eller att hon söker förtroendet för att styra staden för ytterligare tio år.
Ärlighet varar längst. Läs mer om historien i Dallas Morning Star.
- En puck i huvudet och indianer på loftet.
- David Shrigley’s underbara värld.
- Vilken är starkast: Max monster eller E-type?
- Från lodis till firad creative director.
- Bruno K. Öijer, anarkistisk ordvrängare.
