Eftersom vi varumärkeskonsulter ofta får lära oss att tänka på varumärket som en person, så blir varumärkesnarcissisten knappast någon bra förebild. Ändå är det som du säger, att många reklamköpare förvandlar sina varumärken till just narcissister. Det blir svårt att tycka om dem.

En riktigt bra hjälte har ofta en allmänt känd hemlig svaghet. Stålmannen har sin kryptonit, Akilles sin sårbara häl, etc. Kan vi definiera hjältevarumärken på samma sätt? Kanske genom förmågan att inte alltid vara korrekt eller perfekt. “A small admission gains a large acceptance”, jag tror det var David Abbott som sa det.

Jag vet inte själv. Jag har inget svar på frågan. Har du?

Med birmakatten Snöret är det precis tvärtom. Om jag uppmanar honom att inte kloa på soffan, slicka mig i håret stup i kvarten och absolut inte ligga i knät på farbror Bosse för han tycker inte om katter – ja då kan man ge sig sjutton på att han gör precis tvärtom. Han går sina egna vägar, och hur man än försöker uppfostra honom till en snäll och skötsam katt så går det aldrig enligt planerna. Men nu råkar det vara så att han är en snäll katt ändå. Hur det har gått till har jag ingen aning om. Ibland verkar han styra mig mer än jag styr honom. Om han var en reklamare skulle jag utan tveka satsa en årslön på att han jobbar med ett kreativt yrke.