Mine goes to eleven.

Jönsson skriver om reklamens lånta fjädrar i dagens SvD. Han frågar sig hur vi reklamare lyckas hålla ansiktsuttrycken i styr när vi presenterar stora och spektakulära kampanjer som lånats direkt från andra reklamsammanhang – och nämner två aktuella »bovar« i sammanhanget: IKEA-kampanjen samt Volkswagens kampanj för Passat CC.

Och Jönsson har delvis rätt. Det är aldrig bra när kampanjer påminner om varandra, vare sig de liknar varann i idé, budskap eller uttryck. Extra illa är det när byrån dessutom tar betalt för sin kreativitet och använder en idé som någon annan redan har kommit på och en annan kund redan betalat för. (more…)

Per Ahlin ställer en intressant fråga om nationalism i DNs Kinablogg. Leder idrottslig nationalism till politisk nationalism? Jag skulle vilja surfa vidare på den frågeställningen och spetsa till den en aning.

Varför tycker vi att det är viktigare att en svensk tar medalj än att en kines gör det?

Varför är det så angeläget för oss som individier att identifiera oss med ett helt folk eller ett helt land? Och vilka obehagliga konsekvenser kan dessa tillhörighetsband skapa när den identifikationen får för stora proportioner?

(more…)

Här kommer, som jag lovat, historien om när jag fick mig en läxa för livet.

Det var sommaren då alla nynnade på Glenn Freys The heat is on. Det var sommaren då jag var stolt över min överdimensionerade ankstjärtsfrisyr och då man hade för vana att jobba till gryningen i desperat flykt från framrusande deadlines.

Det var sommaren då jag insåg vikten av mentorskap för att utvecklas.

Jag var stel av skräck. (more…)

»Kom ner på jorden nu!«
»Kan du inte vara lite seriös för en gångs skull!«
»Ha ha, kul. Men låt oss återgå till allvaret…«

Varje gång jag hör den här typen av invändningar flämtar den inre lågan till. Nu råkar det vara så att jag har gott om bränsle, så lågan hämtar sig i regel snabbt. Men vid dessa tillfällen brukar jag knyta näven i fickan och tänka:

»Din ynkliga pessimist! Vad vet du, egentligen?« (more…)

Liberty Gay Rodeo Association ställer till med en årlig tävling för att visa allmänheten att bögar är precis som vanliga människor. Senast hölls den i Devon, strax utanför Philadelphia.

»Don’t try to understand ‘em. Just rope, throw, and brand ‘em!«, ropar grundaren och ordföranden Jen Vrana till Reuters och syftar naturligtvis på djuren. »Det här är en helamerikansk sport. Och vi är helylleamerikaner.«

Organisationen grundades för att bevisa att en homosexuell person är precis som vilken vanlig amerikan som helst. Och att bögar kan vara precis lika macho som strejta män. För att understryka detta fick deltagarna tävla i grenarna »steer riding«, »calf roping« och »goat dressing«.

Goat dressing…?

»Det handlar om vem som kan trä på en get sexiga, rosa underkläder på kortast tid«, förklarar Vrana, »vilket bevisar att vi är som vilken normalamerikan som helst.«

Nej, jag inte har något emot bögar. Tvärtom. Jag är emot all form av intolerans, vare sig den riktar sig mot homosexuella, invandrare eller oliktänkande.

Det är bara det att »goat dressing« kanske inte är den lämpligaste grenen att skylta med om man vill få över den homofoba medelamerikanen på sin sida.

tt politiker (och reklamare) ofta hamnar lägst på trovärdighetsskalan i undersökningar är inget nytt. Här är en historia som kanske förklarar varför det är så illa. Då och då besöker jag en sajt vid namn This is true för att få lite verklighetskontakt. Och där fann jag ett riktigt lågvattenmärke när det gäller politiska kampanjmaterial och politiker i synnerhet. (more…)