Mine goes to eleven.

Nu har elitserien i ishockey dragit igång. Och det får mig att minnas en historia som visar hur fel det kan bli när man ger varumärken attribut och egenskaper som inte är förankrade i den egna kulturen eller historien.

Ett snille på någon av elitserieklubbarnas marknadsavdelningar upptäckte för ett tiotal år sedan att klubbarna hade alldeles för tråkiga namn och syftade på namn som Brynäs IF, Linköping HC och Djurgårdens IF.

Astråkigt. Inte alls som i Nordamerika där klubbarna hade coola namn som Edmonton Oilers, San José Sharks och Dallas Stars med flera. Dessutom gjorde de Nordamerikanska klubbarna stora pengar på promotionartiklar som tröjor, halsdukar och andra supporterprylar,vilket de svenska klubbarna nästan helt hade förbisett. En förändring var nödvändig: nu skulle ishockeyn i Tråksverige ändras en gång för alla. (more…)

Jönsson skriver om reklamens lånta fjädrar i dagens SvD. Han frågar sig hur vi reklamare lyckas hålla ansiktsuttrycken i styr när vi presenterar stora och spektakulära kampanjer som lånats direkt från andra reklamsammanhang – och nämner två aktuella »bovar« i sammanhanget: IKEA-kampanjen samt Volkswagens kampanj för Passat CC.

Och Jönsson har delvis rätt. Det är aldrig bra när kampanjer påminner om varandra, vare sig de liknar varann i idé, budskap eller uttryck. Extra illa är det när byrån dessutom tar betalt för sin kreativitet och använder en idé som någon annan redan har kommit på och en annan kund redan betalat för. (more…)

Per Ahlin ställer en intressant fråga om nationalism i DNs Kinablogg. Leder idrottslig nationalism till politisk nationalism? Jag skulle vilja surfa vidare på den frågeställningen och spetsa till den en aning.

Varför tycker vi att det är viktigare att en svensk tar medalj än att en kines gör det?

Varför är det så angeläget för oss som individier att identifiera oss med ett helt folk eller ett helt land? Och vilka obehagliga konsekvenser kan dessa tillhörighetsband skapa när den identifikationen får för stora proportioner?

(more…)

y forskning från Umeå Universitet visar att vi har behandlat naturens resurser egoistiskt. Lars Samuelsson har skrivit en avhandling i praktisk filosofi på området miljöetik med titeln Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke. Där argumenterar han för att det finns moraliska skäl till att visa naturen omtanke för dess egen skull, helt oberoende av den nytta naturen skapar för människan. Ett av dessa är naturens skönhet, ett annat är att naturen är oumbärlig för oss. Det ger, menar han, naturen både indirekt och direkt moralisk status. En omtanke som han anser bör ligga till grund för politiska beslut. Och nu växer bevisen för att det stora klimatproblemet är orsakat av oss människor. (more…)

et ser ut som något levande, kanske en av hjärnans hundra miljarder nervceller med sina tiotusentals synapser? Eller är det kanske en av världsrymdens oräkneliga galaxer eller nebulosor? Bilden föreställer varken något organiskt eller fysiskt. Den illustrerar alla våra tankar, erfarenheter, idéer och drömmar i den virtuella, digitala värld som vi dagligdags kallar för blogosfären. (more…)

rofessor Gerald Zaltman och Lindsey Zaltman, vd för undersökningsföretaget Olson Zaltman Associates, har skrivit Marketing Metaphoria: What Deep Metaphors Reveal about the Minds of Consumers. Boken sammanfattar deras forskning kring hur människans tankar och känslor påverkar attityder, åsikter och beteenden. De menar att majoriteten av våra tankar sker i vårt undermedvetna. Och även att medvetna tankar härstammar från omedvetna tankeprocesser. Marknadsförare världen över har fått ökad insikt om detta och börjar nu intressera sig på allvar för hur känslorna påverkar konsumenternas beslut. (more…)

tockholm har under den gångna veckan varit plats för en internationell tvärvetenskaplig konferens runt hållbar utveckling. Av slutsatserna att döma verkar nu insikten att jorden är sjuk och mänskligheten står på randen till utplåning ha slagit rot ordentligt i världens vetenskapskretsar. Forskarvärlden verkar nu inte bara vara mer eniga än tidigare utan också vara, hemska tanke, en aning desperata. (more…)

n utmärkt artikel i det senaste numret av Illustrerad Vetenskap, av Frederik Jolving, berättar om en motorcykelolycka i början på åttiotalet som återigen påminner oss om vårt bedrägliga minne. För folket i reklambranschen handlar det om att än en gång inse hur fattiga våra möjligheter är att undersöka reklameffekter som baserar sig på minnet. Artikeln ger oss dessutom ett intressant experiment. Börja med att läsa följande ord: TRÅD. STICKA. ÖGA. SY. VASS. SPETS. STICK. FINGERBORG. TAGG. SMÄRTA. INJEKTION. SPRUTA. STICKOR. Vi återkommer till upplösningen senare. Nu till motorcykelolyckan som fick världens psykologer att nypa sig i armen. (more…)

det förra inlägget Vilket är ditt psykologiska temperament? resonerade jag om en slags typologi för att kartlägga målgrupper och definiera varumärken på meningsfullt sätt, på ett psykografiskt sätt istället för att använda gammal demografi. Det här är en fortsättning på det inlägget så läs det föregående innan du tar del av det här. I det föregående kan du läsa om de fyra grundläggande temperamenten. I det här inlägget får du inblick i de sexton personlighetstyperna. Vilken av dem ringar in din personlighet? Vilken är din chef? Din partner? Ditt varumärke? (more…)

örr studerade vi konsumenten på ytan. Vi tittade på kön, ålder, inkomst och andra demografiska data. Nu räcker det inte längre. För att förstå och attrahera konsumenten blir det allt viktigare att lära känna konsumenten på djupet. Vi letar efter mening, åsikter och drivkrafter. Och som kreatör är jag intresserad av att veta mer om den jag ska kommunicera med, eller mer rätt: vem jag ska försöka inleda en passionerad livslång relation med. Men hur gör man för att hitta den kunskapen? (more…)

Det här är ingen futuristisk skräckskildring. Det är dagens vetenskap. Man har länge vetat att människan omedvetet påverkas av saker som kulturer och omgivande miljöer, men också av kroppspråk, mimik, dofter, färger, rörelser. Nu finns bevis för att vi även påverkas av varumärken. (more…)

Många föreställer sig märkeslojalitet som en antingen-eller-fråga. Antingen är du lojal till ett märke eller inte. Det är en attityd som speglar en snäv och ytlig syn på såväl konsument som varumärke. Det är ett lojalitetsbegrepp som är ungefär lika meningsfullt och modernt som att antingen falla på knä med bultande hjärta och fria till folk du träffar, eller förhålla dig helt kallsinnig till dem. Inget mellanting.

Forskning visar att människor kan ha upp till ett hundratal olika relationer med andra människor. Av dessa bedöms endast ett tjugotal vara så intima och hållbara att vi kan kalla dem meningsfulla. De resterande åttio har bara visat sig vara bleka varianter av dessa grundläggande band.

En mängd forskning visar också att vi förhåller oss på liknande vis till varumärken. Och hela skälet till att vi har relationer över huvud taget är att vi tjänar på dem. På det ena eller andra sättet.

Om du tror på idén om den individbaserade kommunikationen är det viktigt att du uppgraderar begreppen relation och lojalitet, och ser vad de egentligen innebär. (more…)

Många vill gärna se människan som en utpräglad egoistisk varelse och tycker sig också ständigt se bevis på det. Det är »jag, jag, jag« och »vill ha, vill ha, vill ha« mest hela tiden. Låt oss testa om det är sant.

Vi antar att du och tre främlingar sitter runt ett bord. Ni får vardera 1000 kronor av mig under förutsättning att ni dela med er en del av den summan till en gemensam pott. Jag kommer sedan att fördubbla potten och dela den jämt mellan er.

Hur gör du?

(more…)

Hur kommer det sig att vissa budskap passerar obemärkta medan andra sitter som en gräddtårta rakt i nyllet? Är de kreativare? Är de mer relevanta?

Det är inte säkert att kreativitet och hundraprocentig relevans är de enda nycklarna till effektiv kommunikation. Professor Daniel Simons gorillaexperiment avslöjade en tredje nyckelfaktor: förväntan. (Och som dessutom var spiken i kistan för den spridda, materialistiska uppfattningen om våra sinnens förmåga att ge oss en sann bild av världen.)

Han ställde sig frågan hur mycket vi egentligen uppfattar av det som sker runt omkring oss. Han tog därför åtta personer och delade in dem i två fyrmannalag. Det ena fick bära vita tröjor och det andra svarta tröjor, plus varsin basketboll som de blev instruerade att passa sinsemellan. Därefter samlade han ihop en grupp testpersoner. Deras uppgift var att titta på och räkna hur många gånger det vita laget passade bollen till varandra. (more…)

Här följer ett fortsatt resonemang på kärnvärdesproblematik och varumärkesdramaturgi.

För egen del började det med en plötslig insikt. Jag frågade mig hur det kommer sig att Hollywood så ofta kan få mig att sitta som fastklistrad vid TVn, i närmare två timmar, medan de flesta reklamfilmer vanligen får mig att treva efter fjärrkontrollen direkt. Varför är jag mer bekant med den fiktiva karaktären Dirty Harry än om Opel?

Jag har aldrig gillat Dirty Harry. Jag har möjligen sovit mig igenom någon film i halvberusat tillstånd. Filmkaraktären har inte synts på de stora dukarna på decennier. Reklamen för filmerna, i den mån den kunnat mäta sig med biljätten, har tystnat sedan länge. Trots det vet jag alltså mer om Harrys personlighet än om Opels.

Jag vet hur Dirty Harry ser ut. Jag känner till hans attribut och egenskaper. Och det viktigaste: jag är medveten om hans svagheter och vad han är rädd för. Följaktligen käner jag också till en del om hur hans mål och strävanden i livet uppstår.

Om Opel vet jag absolut ingenting. Nada. Varför är det så? Efter att ha trevat mig igenom en del litteratur och forskning i ämnet så tror jag mig veta att det beror på att: (more…)

Substantivsjukan breder ut sig i Sverige och Norge. Trots att språkforskare länge har varnat för ovanan att ersätta verb med substantiv, så växer otyget. En substantivsjuk mening är att skriva att »det framlades ett omfattande beslutsunderlag« istället för att skriva mer som man pratar: »de lade fram en mängd underlag för beslut«.

Lene Nordrum ger ett tydligt exempel i sin avhandling English lexical nominalizations in a Norwegian-Swedish contrastive perspective. Hon menar att många hellre skriver att »regeringens användning av lärosalar som flyktingläger har orsakat konflikter« istället för att »regeringen använde lärosalar som flyktingläger, vilket har orsakat konflikter«.

Min mening är att substantivsjukan leder till en karg, otymplig och meningslös kanslisvenska, som bara tar upp extra utrymme och som flödar in genom ena örat och ut genom det andra.

Nu visar Nordrums uppsats att den tycks få fotfäste Sverige och Norge i betydligt högre grad än i England. Personligen har jag länge tyckt att engelskan inbjuder till mer bruk av metaforer, lägg sedan till ohyran med särskrivningar och nu kommer dessutom det här.

Vill inte vara någon språkpolis, men det får ju en att undra vart vi är på väg. Till tyskan?