Mine goes to eleven.

Jag gjorde precis en raid nere i källaren och fann en hög gamla visitkort. Jag skrattade till när jag fick ögonen på ett som säkert har femton år på nacken. Det här visitkortet är fyrsidigt av standardformat och viker man upp det så finner man en liten text om reklam. En liten pretentiös text om reklam, kan jag erkänna så här långt efteråt. Men jag tycker att den är lika sann nu som då. Om inte mer nu.

Det var lustigt tänkte jag – med tanke på mitt förra inlägg om Niklas Nordström och sociala medier – att jag fick syn på det här kortet just idag. Båda handlar ju om reklam och relationer och, när jag tänker på det, en hel del om kejsarens nya kläder. (more…)

Allting här i livet börjar med en konflikt som ber om att få bli löst. Konflikten kan yttra sig som en obalans, en störning, ett hinder, motstånd eller kanske en utmaning.

Konflikten skapar en känsla.

Känslan leder till en tanke.

Tanken formulerar sig i ord och gestalt.

Som leder till handling.

Vilken i sin tur skapar nya konflikter.

Hur bra är Michael Phelps?

Hur bra är Usain Bolt – egentligen?

Och hur dåliga kommunikatörer är journalisterna? (more…)

Här kommer, som jag lovat, historien om när jag fick mig en läxa för livet.

Det var sommaren då alla nynnade på Glenn Freys The heat is on. Det var sommaren då jag var stolt över min överdimensionerade ankstjärtsfrisyr och då man hade för vana att jobba till gryningen i desperat flykt från framrusande deadlines.

Det var sommaren då jag insåg vikten av mentorskap för att utvecklas.

Jag var stel av skräck. (more…)

Kreativa människor har svårt att överleva i en kultur som inte stödjer den kreativa processen. Kreativitet är en egenskap som är mycket mer känslig än andra eftersom den är så uppenbart ologisk till sin natur och så känslig för kritik.

Minns du vad Charles Browers sa? (more…)

Minns du ihåg Jonas Peterson, killen som vann Radio Grand Prix i Cannes förra sommaren? Nu har han flyttat från Sydney till Brisbane och sadlat om till fotograf. Ingen dålig fotograf heller som du ser. Och som gammal Australienvän uppskattar jag särskilt hans bilder från Bronte Beach och Bondi Beach. Här är länken till hans fotoblogg. Han bloggar även om livet som immigrant i Australien.

Jag misstänker att många letar efter receptet på den perfekta arbetsgruppen. Med perfekt syftar jag på maximal kreativitet, produktivitet och trivsel. Tre viktiga principer ligger till grund för receptet: (more…)

Judith är »boss of marketing«, som hon uttrycker det, på ett e-handelsföretag. Hennes hjärta bultar för heta ämnen som entreprenörsskap och kreativitet. Nyligen skrev hon på sin blogg En timme om dagen att Mine goes to eleven tillhör en av hennes sju favoritbloggar, bland andra Bisonblog, Dagarna och Sanningen enligt mig.

Och nu uppmanar hon mig att ta stafettpinnen vidare och nämna mina favoritbloggar.

Så klart jag vill. Här är dom: (more…)

en här texten är saxad ur en text jag fann på sajten edutopia, där John Cleese – en av de mest magnetiska personer på jordklotet – skriver om boken Hare Brain, Tortoise Mind: Why Intelligence Increases When You Think Less av psykologen Guy Claxton. Som de flesta andra kreativa människor (more…)

är är en färsk printkampanj för Honda från Wieden + Kennedy i London. Den visar hur ett varumärke kan ges en både tydlig riktning och ett större kreativt spelrum om det ersätter kärnvärdena med en mytologisk dramaturgi. I det här fallet (more…)

ästa vecka är det festival i Cannes. Och jag frågar mig vad som har varit bäst under den 2007/2008. Jag har varken tid, ork eller intresse att sätta in mig i de nya reglerna kring de olika klasserna så jag gissar lite allmänt helt oberoende av tävlingskategori. En av mina största favoriter är Skittles reklamfilm om mannen som likt en Kung Midas inte kan röra vid något utan att det förvandlas till – inte guld – men väl Skittlesgodis. Och utan tvivel måste (more…)

in stora passion är att förena strategi och kreativitet. Att förmå de olika grupperna att inte agera som hund och katt, utan att få dem att tala samma språk. Bieffekterna är intressanta: jag ger strategerna kontroll (kan vara bra när alla säger att de kommer att tappa den) och jag ger kreatörerna mer inspiration och bredare fält att arbeta på. Så vad är då grejen? (more…)

ag erinrade mig en dråplig historia häromdagen, som dessutom är sann. Jag var inte inblandad i det kreativa teamet, min roll var åskådarens och den närmast sörjande. Historien har med all säkerhet modifierats i mitt huvud sedan den inträffade. Sensmoralen är att det är viktigt att alltid förbereda sig väl, behålla ödmjukheten och odla det kritiska sinnet. Händelsen utspelades sig på den tiden då det fortfarande gick att ringa upp ett kundprospekt och säga att man hade en genial idé, få till en kort presentation och då och då återvända till byrån med hela reklamkontot i portföljen.

Det började med att P (more…)

e som hänvisar till det vilda sextiotalet kan sluta nu. Det är en ny revolution på gång. Den riktiga revolutionen. Det stora steget handlar om att våga förlora kontrollen och släppa in konsumenten som medkreatör, mitt in i varumärkets hjärta. Många kunder jag talar med är livrädda för att tappa kontrollen över sitt varumärke. Konsumenten vet ju inget om marknadsföring, säger man. Lika ofta hör vi att konsumenterna inte vet vad de vill ha förrän de ser det framför sig, i verkligheten. Det stämmer i och för sig, men bara delvis.

För det är just här som den kreativa utmaningen ligger. (more…)

okia har gjort en kampanjsajt som handlar om möjligheterna med gps. Vår hjälte heter Stavros. »I am Stavros, the master of position art.« Han är en passionerad knäppskalle som skapar bilder på satellitkartor med hjälp av sin gps. Syftet är troligen att lära målgruppen se fördelarna med gps-teknik i mobilen. Jag gillar hela grejen, men en fråga dröjer sig kvar: hur användbart är det? Jag undrar om Nokia och Farfar vet något om vårt framtida användande av gps som inte jag känner till. Men jag ska inte gnälla. Sajten är snygg, Dominic ball, manuset skitkul och idén annorlunda. Kolla in sajten här.

är är ett bokomslag som är relevant, intelligent och originellt. Formgivare är Nicole Peterson, nybakad grafisk designer från Massachusetts College of Art and Design i Boston. Hon berättar att hon bestämt avstod ifrån att använda Hieronymus Bochs helvetesskildringar som annars ofta förekommer i de här sammanhangen. Istället valde hon att fokusera på matematiken och arkitekturen i Dantes egna beskrivningar av himlen, helvetet och skärselden. Samtidigt strävade hon mot att hålla desigen enkel för att ge läsaren största möjliga spelrum för sina personliga tolkningar. Resultatet är stilistiskt säkert. Överraskande.